Igår så pratade jag först med Zebbes fröken och efter samtalet mailade jag till Rektorn på skolan.

Svaret jag fick igår var att rektorn skulle fundera lite på olika lösningar för att sedan om ett tag återkomma med besked. Jag som är van vid ca månaders funderande från olika instanser började lite mentalt förbereda mej på att ja, kanske om jag har tur ( läs Zebbe ), så kanske det blir ett möte innan jul, annars kanske i början av nästa termin.

Imorse när jag klev upp så kollade jag mailen, hmhm... mail från rektorn. Rektorn hade nu funderat OCH hunnit prata med Zebbes spec-pedagog igår, och nu undrar de om jag kan komma till skolan på fredag och vara med och lägga upp en plan för hemundervisning. Lika bra att komma igång fort med det ansåg de...

Jag är så chockad.. Så glad.. Lycklig.. Till och med Zebbe blev otroligt glad .. och min vän Eva blev också glad, för nu måste jag besöka henne med Theodor och Tindra flera dagar i veckan, så att Zebbe får vara själv med sin lärare och assistent.

Jag finner inga ord.. mer än ÄNTLIGEN !!!!!!!!!

Zebbe somnade gott ikväll, nu med mysbyxor på sej, tjockt täcke och sin nya älskade morgonrock som han fått av sin mormor. Hur får man någon att flytta ur morgonrocken ??? Tips?? Jag tror också att han somnade väldigt lugnt och stilla pga att han känner att skolan lyssnar och hjälper honom. Han påverkas otroligt mycket av sådant här.

Lite glada nyheter så här på kvällskvisten..

/ Mia, Zebbes mamma

 

Ingegerd

30 november 2011 23:09

Nu håller vi tummarna för att allt ska flyta så här fint hädanefter!
Kram!

http://vildaochtama.wordpress.com

 

Eva N

1 december 2011 00:32

Så skönt att det går undan i svängarna på nya skolan!! Vilket glädjande besked, hoppas att det kommer igång snart och att det funkar bra för Zebbe!! :-)
Ha det gott!
Kram

 

mormor

1 december 2011 16:53

Hej Zebbe. Jag blir jätteglad över att du älskar morgonrocken. Underbart att du bor i den. Lova att du aldrig flyttar ur den. Vi hade en underbar dag när du var här. Vi kanske ses snart igen, vi får bestämma något.
Kram vännen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jäkligt dåligt med uppdateringar här har jag märkt. Men saker har hänt under dessa tre månader och jag har prioriterat det. Vad har hänt sen sist då? Otroligt mycket och allt får inte plats i ett inlägg. Behovet av att få skriva har åter väckts t...

Jag fick drömjobbet för ett tag sedan. En fast anställning på sjukhuset. Jag var så lycklig. Äntligen skulle jag göra det alla sagt åt mej genom åren. Bara för att Zebbe har en sjukdom så måste du leva på med ditt egna liv. Jag är utåt sett en jä...

Året började med att lära oss nya andningshjälpmedel. Straxt innan julen förra året så fick Zebbe både ångmaskin och hostmaskin. Under ett besök på barnavdelningen på sjukhuset så bröt Zebbe ihop totalt. Hans underbara sjuksköterska gick in till ...

Snart har ytterligare ett år gått på vår resa. I jan är det 9 år sedan jag fick reda på att Zebbe hade duchennes muskeldystrofi. Just där och då trodde jag aldrig att jag skulle få något som skulle kunna kallas ett normalt liv. Jag var helt i...

Jag sitter nu i ett mörkt rum och nattar Zebbes yngsta lillebror. Känslorna börjar komma. Vad hände idag? Varför? Vad gjorde de? Varför reagerade jag som jag gjorde? Frågorna blir många när dagen man bävat för, tillslut är över och allt gick br...