Direktlänk till inlägg 19 augusti 2010
Drömmen jag har är att få se Frille och Zebbe som ett enat ekipage. Där Zebbe blir Frilles ledare och Frille blir den som tar hand om Zebbe.
Jag fick via www.endastgossar.bloggagratis.se tips om www.hundenshus.se
De har massor med utbildningar för människor och hundar.. Mycket intressant. Har nu mailat dem för att få veta mer om dem, för tydligen så har de ibland kurser där de behöver hundar utifrån, att träna på.. Låter väldigt spännande.. Kanske inte Frille är något bra material för dem heller att öva på.. Vad vet jag.?? Nåja, jag hoppas förstås på svar..
Har tidigare kontaktat flera hundtränare och "skolor", och frågat lite. men av ca 8 personer jag kontaktat så är det ingen som svarat. Så jag hoppas ju förstås på ett svar, oavsett om de är intresserade eller ej.
De hade en kurs där de utbildade folks hundar, till terapihundar.. Ni kan väl bara gissa hur intresserad jag blev, eftersom jag numera utbildar mej till Uska... Vilken grej det skulle vara, Utbilda Frille och mej och sen ut på alla möjliga ställen för att sprida lite glädje och nytta genom mej , men framförallt genom Frille..
Vore så mysigt...
Nåja tål att tänka på. Men jag hoppas någon gång att det kanske går.
Drömmar är bra att ha.. eller hur..???
Frille under bordet, F.gömmer sej ( tror han ) F. passar 4barn under 2 år
// Mia, Zebbes mamma
Jag fick drömjobbet för ett tag sedan. En fast anställning på sjukhuset. Jag var så lycklig. Äntligen skulle jag göra det alla sagt åt mej genom åren. Bara för att Zebbe har en sjukdom så måste du leva på med ditt egna liv. Jag är utåt sett en jä...
Året började med att lära oss nya andningshjälpmedel. Straxt innan julen förra året så fick Zebbe både ångmaskin och hostmaskin. Under ett besök på barnavdelningen på sjukhuset så bröt Zebbe ihop totalt. Hans underbara sjuksköterska gick in till ...
Snart har ytterligare ett år gått på vår resa. I jan är det 9 år sedan jag fick reda på att Zebbe hade duchennes muskeldystrofi. Just där och då trodde jag aldrig att jag skulle få något som skulle kunna kallas ett normalt liv. Jag var helt i...
Jag sitter nu i ett mörkt rum och nattar Zebbes yngsta lillebror. Känslorna börjar komma. Vad hände idag? Varför? Vad gjorde de? Varför reagerade jag som jag gjorde? Frågorna blir många när dagen man bävat för, tillslut är över och allt gick br...
När du ser Zebbe, så tror du att du ser en fullt frisk 11 årig kille. En lekfull, glad kille som kanske är något långsam och klumpig när han springer.
En kille som bryr sej om andra och sprider stor glädje omkring sej.
Att hans muskler sakta bryts ned. Att han inte längre kan äta. Att han på nätterna ligger vaken, full av tankar kring hans sjukdom. Det syns inte.
Vår vardag är fylld av besök, möten och planering. Vi lever vårt liv med personlig assistans under dygnets alla timmar.
Välkommen hit och följ vårt liv, vår kamp mot tiden.
Fotograf - Bilder på Zebbe mfl